De senaste dagarna har det varit fullt upp, minst sagt. Värdinna på äldremässa och man blir alldeles slut... Jag vet inte, det kan ju bero på festkvällen i onsdags också ;-) Sjukt bra band som spelade, god mat och dryck samt trevligt sällskap.

Nu sitter vi i repan och ska lära oss så många covers som möjligt inför de två kommande festgigen vi har. Mmm, musik!

Vi bestämde att jag skulle få fira min fina vän Olivia igår, eftersom att hon nyligen fyllt 21. Jag bjöd på brunch samt på ett besök på relaxen. Åh, så härligt. Och vi slutade upp på en kär gammal pizzeria med varsin kebab i bröd. Gott. Jag är så glad att jag har dig, min vän. Jag vill dig allt det bästa, alltid!

När jag hade jobbat klart mina timmar igår var jag snudd på utsvulten och ringde då min vän Olivia för att fråga om hon var sugen på lunch. Lyckan var stor, det var hon! Så jag hoppade in på Ica och handlade med mig potatis och glass, sen traskade jag till hennes tillfälliga lya och så satt vi i soffan och åt potatismos och köttkorv med en flyttkartong som bord. När glassuget blev för stort drog vi bara fram soffan till fönstret, öppnade upp det och lät solens varma strålar skina in på oss och vår Ben&Jerry. Hur god får en glass egentligen vara!?

Ja, det kallar jag kvalitetstid.

Söndagskväll igen och jag fattar inte hur det kunde bli så. Min helg har i alla fall varit toppen, så jag ska väl inte klaga. Dessutom har vi ju fått en liten dos av våren idag och oj, vad skönt det var!

Bilderna har jag faktiskt inte orkat lägga in på datorn än (måste ju ta tillvara på det fina vädret!) men jag hade visst en på iPhonen. Såhär blev resultatet av linne-projektet. En snygg tisha fick bli linne istället! Snygg till sommaren.

Denna lördag har gått i pysslets tecken! Det blir bara roligare och roligare, för nu finns det (åtminstone) två bra pysselaffärer i stan med massor av pärlor och liknande. Det blev ett gäng örhängen till slut. Men jag kände mig ändå inte riktigt färdig med pysslet, så jag klippte till ett linne av en t-shirt i snygg färg och med ett schysst tryck på. Slänger upp resultatet senare!

Idag för ett år sedan, den 9:e mars 2011, vandrade jag runt på Genovas gator, i Italien, med min bästa vän. Dagen innan, på eftermiddagen den 8:e, anlände vi till staden efter en dag på resande fot. Och ja, det blev ett kärt återseende eftersom att vi hade besökt staden ett par dagar två år tidigare.

Jag och Louise hade äntligen kommit iväg! Denna resa, som vi hade pratat om så länge. Den blev äntligen av. Vi visste inte alls vad som väntade oss; var vi skulle bo, vad vi skulle göra, vilka vi skulle träffa. Det enda vi hade var våra 30-kilospackningar och några nätter inbokade på ett B&B. Och varann.

De tre månaderna vi fick tillsammans i vårt Italien kommer jag för alltid att minnas. Vi lyckades få hyra ett rum i en lägenhet i ett så fint område i staden, vi lärde känna ett par svenska tjejer och deras italienska kompisar, vi hittade en favoritbar och återkom dit regelbundet (väldigt regelbundet...) för att prata med våra nyfunna vänner där, vi såg oss omkring längs den liguriska kusten, vi solade och badade, vi åkte på utflykt till Milano, vi fick skjuts med The Ark och deras manager mitt i natten, vi besökte Torino, vi gick ut och dansade, vi åt aperitivo och drack drinkar, vi låg och snackade i våra sängar till långt in på natten... Jag skulle kunna hålla på i evigheter, men kanske ska bespara er det ;-) Det var i alla fall min livs bästa resa. Och jag hade världens bästa resesällskap. Utan min Louise hade det inte blivit samma sak, inte på långa vägar! Vi upptäckte inte bara en massor av saker tillsammans, vi fick även den ypperliga chansen att lära känna varandra bättre. Och vad glad jag är över det.

Nu, såhär ett år senare, kan jag bara inte förstå att tiden kan ha gått så fort. Jag är nostalgisk som bara den och passar därför på att slänga upp ett gäng bilder från vår Italienvistelse! Enjoy.

Jag tyckte inte att det behövdes några bildtexter...

Il tempo vola, som man säger på italienska. Tiden flyger iväg. Nu är det fredag (igen!) och jag har en dag på jobbet framför mig, en lunch ska klämmas in med min kära vän Maria och ikväll bär det av till replokalen. Vi får väl se hur mycket spelande det blir när vi är två man för lite, men det är helt klart fint att hänga ändå.

Ja, det ska nog bli en bra fredag, det här.

Vem bestämde att det skulle komma snö nu igen? Visst, det är samma visa varje år, men det blir ju inte roligare för det. Jag är ingen vintermänniska över huvud taget, det har jag minsann konstaterat det här året. Punkt slut.

Någon som har en flygbiljett över, bara sådär? Helst till något land där det är sådär riktigt äckligt soligt och varmt.

Jag hade tänkt ta bild på resultatet av allt pysslande, dessvärre blev det lite bråttom det sista och vi var tvungna att slå in det och ge oss iväg. Det blev i alla fall två armband till Simons mamma och det verkade som om de uppskattades! Det är kul att man kan välja pärlor, färger och andra pryttlar själv, det blir ju mer personligt på det viset.

Hennes födelsedagsfirande var hur som helst mycket trevligt, man har alltid kul med den familjen!

Hela familjen myser i soffan ;-)

Igår hade jag och Simon pysselstund. Det var pärlor, plattor, snören... Kul! Det är alltid trevligt när man kan få till något personligt.

Denna tisdagsmorgon fick jag en aning panik när jag insåg att grahamsgrynen var slut. Jag fick ge upp och koka gröt på mannagryn istället. Det funkade, trots allt.

På gymmet såg jag en mamma med sin bebis. Mamman sprang på löpband, men försökte ändå hålla koll på det lilla barnet som satt bredvid bandet i en barnstol. Vilken syn! Om man inte kan ordna det på annat vis så tar man alltså med sig barnen och bär runt dem på gymmet i en stol.

Min kära vän Louise (som förresten alltid befinner sig alldeles för långt bort!) känner mig väldigt bra vid det här laget. Efter tre månaders samboliv i vårt Italien kanske inte det är så konstigt? Jag fick i alla fall tips om att H&M har ett linne med Beatles-tryck och det var jag ju genast tvungen att kolla in. Och ja, jag klickade hem det.

Jag tycker att det är kul med bandtishor och liknande. Ett bra sätt att visa folk vad man tycker om! Det blev även ett duschdraperi och en annan topp. Medan jag ändå var igång liksom.

Okej, rubriken kan ge sken av att jag skulle skriva en väldigt dramatisk text nu... Tyvärr, men jag tänkte bara prova att publicera ett inlägg från iPhonen igen, nu när jag har uppdaterat appen. Wish me luck!

I morse vid 8.30 var jag och Gustaf på plats i P4-studion. Några nervösa minuter gick innan vi fick reda på att vi inte vann den Alternativa Melodifestivalen och fick äran att tävla mot Kalmars bidrag. Lite trist så klart, men vi hade inte väntat oss något heller. Huvudsaken var att vi fick visa upp oss, och det var kul! Det som kändes väldigt hedrande var att vi fick full poäng av folkets röster! Och det är ju inte illa, minsann.

Nu väntar vi bara på att basisten ska komma hem från Colombia och trummisen ska återvända från Spanien, sen kör vi på som vanligt igen! Jag älskar musik.

Imorgon smäller det!
Då är det nämligen final i SR Jönköping P4:s Alternativa Melodifestival som jag och mitt band tävlar i. Eftersom att två av bandmedlemmarna är bortresta för tillfället (typiskt!) och två andra jobbar, så blir det jag och Gustaf som drar till studion imorgon bitti för att representera Yellowdaze och vänta in resultatet.
Måste erkänna att jag är lite nervös ;-)

Vårt bidrag i tävlingen är en gammal dänga från 1975 med The Shadows och Cliff Richards. Här nedan är originalet, men kolla gärna in vår version (och varför inte rösta?) här!