Man måste passa på att njuta när man får vakna av skönsång, äta jordgubbar med mjölk i sängen (och den traditionella mackan, så klart!), känna doften av en bukett med rosor och öppna fina paket. Att fylla 22 är väl kanske inte så tokigt ändå.

Min käre man har varit lite mystisk den senaste veckan och stannat kvar länge på sitt jobb. Och nu fick jag reda på varför. Han har fixat och rustat upp en gammal röd (jättefin!) cykel till mig i födelsedagspresent! Vad glad jag blev! Jag har länge pratat om att jag vill ha en större, gammal mormorscykel istället för den jag har nu. Perfekt!

Ja, då fick jag äntligen ett par timmar i solen och ansiktet fick en liten klick färg, vilket sannerligen behövdes. Nu hoppas vi bara att temperaturen INTE sjunker tio grader, som rapporterna har förutspått...

Söndag förmiddag och jag sitter fortfarande i pyjamas vid frukostbordet och bara slappar. Helgen har varit bra. Mycket bra. I fredags efter jobbet skyndade jag mig hem med en energidryck och en Billys Panpizza (ja, jag kände mig som en tonårspojke på väg till lanet... typ) under armen. Snabb energi var tanken, eftersom att jag var galet trött och vi skulle ner och medverka i musiktävlingen Rockbron några timmar senare.

Spelningen gick bra och jag nästan förvånas över, fortfarande, hur kul det är att stå på scen med bandet. Vilken energi! Vi var minsann det enda blues/rock-bandet och hade nog nytta av det, vi vann nämligen folkets pris! Mycket uppskattat!

Det var en hel del vänner och bekanta som var där och tittade och stöttade oss, verkligen underbart att se. Det känns overkligt att de kommer dit för att se OSS. Oerhört fint. Tack!

Jag blir så frustrerad när jag kommer hem och ser att pojkvännen är brun som fasen på armarna, han har ju jobbat ute i flera dagar nu. Jag själv sitter inne på ett kontor och mina armar lyser vita som aldrig förr. Det är slutet av maj och jag vill ju vara brun, brun, bruuun!

Jag gjorde i alla fall vad jag kunde och gick upp på jobbets tak under en rast för att gotta mig i strålarna en stund. I helgen ska jag minsann pressa!

Förra helgen var det fullt upp. I lördags spelade vi på en fest med sommartema, galet kul var det. Vi rockade loss på scenen, svettiga som attan, och efteråt umgicks vi bara och hade det trevligt. Jag var riktigt high on life, vilken känsla det var. Att stå på scen och se publiken dansa, klappa i händerna, sjunga med i låtarna... Ah.

Innan spelningen åkte vi och åt lunch på ett fint ställe med vacker utsikt. För att få den rätta känslan liksom. Jag tror minsann att det lyckades.

Åh, vad härligt det är att sitta på en uteservering med sin bästa vän, prata om allt och inget och bara vara. I kvällssolen. Jag blir så glad av denna underbara sol som värmer upp våra frusna vintersjälar... Ja, ungefär sådär. Hur som helst - den svenska försommaren är ju helt underbar.

Jag fick en förfrågan om att skriva ner receptet på knäckebrödet från föregående inlägg och ja, det kan jag ju fixa! Det är superenkelt och inte minst - supergott!

- 2 dl majsmjöl
- 1 dl solroskärnor
- 1 dl sesamfrön
- 1/2 dl linfrön
- 1/2 dl rapsolja
- 1/2 tsk salt
- 2 dl kokande vatten

Blanda alla ingredienser i en bunke. Häll sedan ut "degen" på en plåt och platta ut den så tunt som möjligt. Jag brukar lägga ett bakplåtspapper på massan och kavla ovanpå, på det sättet slipper det bli så kladdigt och så är det lättare att få den tunnare.
Strö flingsalt över och sätt in i ugnen, 150 grader i 65 minuter. Om man vill kan man skåra den platta kakan innan man sätter in den i ugnen, men det brukar funka bra att bara bryta sönder den efteråt.

Testa, vettja!

Vill bara meddela att det här knäckebrödet gjort på majsmjöl, diverse frön, rapsolja, vatten och salt är så otroligt gott. Jag var tvungen att göra två satser igår kväll. Jag menar, det går ju åt.

Nu är min fina fina fina vän Louise på svensk mark igen. Vi brukar inte få bo i samma land under så lång tid, men nu har hon (förhoppningsvis!?) kommit hem för att stanna. Det känns så lustigt att bara kunna slänga iväg ett sms, när man vill. Man kan ses när som helst egentligen, det krävs inga buss- och flygbiljetter för att ordna det. Och så kommer det att vara under sommaren! Härligt!

Vi firade detta idag genom att gå och träna, hon gick på pass och jag gymmade. Nu kommer vi kunna peppa varandra och gå dit tillsammans, det är ju toppen. Och jag kommer över huvud taget få träffa och babbla med min fina vän! Det är guld värt. Hon är guld värd!

I lördags hade vi spelning på ett bröllop. Trots att det bara var 40 gäster där så blev det ett väldigt röj! Det gör ju så mycket när publiken är taggad och dansar loss. Mest dansade gamlingarna, fint att se. Och min nervositet släppte något och jag kände att jag kunde slappna av. Vilken känsla! Jag som annars har världens scenskräck så att rösten nästan låser sig kunde nu äntligen ge efter och trycka bort den jobbiga känslan. Sedan gör det oerhört mycket att Sofie står vid min sida!

Åh, vad skönt det är med sol och värme! När jag hade ätit upp min lunch begav jag mig ut en stund. Man behövde inte ens en kofta på sig! Riktigt underbart. Det var en hel del folk som satt på uteserveringarna och lapade sol och njöt av sin lunch. Mmm, jag älskar när solen börjar värma sådär gott och man kan skippa jackan igen.

Första dagen i maj förra året befann jag mig i Italien med min bästa vän. Vi hade dagarna innan blivit bjudna att följa med på 1:a maj-utflykt med gänget på baren som vi brukade gå till. Vi åkte i bilkaravan upp på ett berg utanför Genova och där grillade vi kött, drack sangria och bekantade oss med våra nya vänner. Ett minne för livet.

Men första maj i år har minsann varit fantastisk, den också. Den började lyxigt, med frukost på sängen av finaste killen. Därefter körde vi igenom vår spellista i replokalen med världens skönaste bandgäng. Och sist, men inte minst, blev det en picknick i det gröna med Simon. Eller, picknick och picknick... Ett par öl och lite tilltugg i solen och vi var helnöjda! Så underbart att bara få ta det lugnt och njuta av solen och sällskapet.