amiche
Nu är min fina fina fina vän Louise på svensk mark igen. Vi brukar inte få bo i samma land under så lång tid, men nu har hon (förhoppningsvis!?) kommit hem för att stanna. Det känns så lustigt att bara kunna slänga iväg ett sms, när man vill. Man kan ses när som helst egentligen, det krävs inga buss- och flygbiljetter för att ordna det. Och så kommer det att vara under sommaren! Härligt!
Vi firade detta idag genom att gå och träna, hon gick på pass och jag gymmade. Nu kommer vi kunna peppa varandra och gå dit tillsammans, det är ju toppen. Och jag kommer över huvud taget få träffa och babbla med min fina vän! Det är guld värt. Hon är guld värd!
sv: Ja, fast det kommer förmodligen aldrig bli av - men man kan ju alltid hoppas, haha ;)
Jahaaa, då förstår jag! Jo, Poolia, Proffice och Manpower har man ju definitivt hört talas om och jag har vetat att de är bemanningsföretag, men jag har ändå aldrig fattat vad sådana gör. Det låter ju ändå bra! Det får bli min utväg ifall jag inte lyckas få något på egen hand :)
Jag är ganska vettig, haha, men tyvärr ser inte arbetsgivarna det. Antingen har man för lite erfarenhet coh får inget jobb på grund av det, eller så har man FÖR MYCKET. Och sedan finns det ju hur många andra jobbsökande ungdomar (och vuxna också, för den delen) som helst så det är ganska svårt att sticka ut. Men, de gyllene orden, det löser sig! :D
Åh, vad jag är glad att vi kan ses när vi vill, det är så underbart! Har saknat min bästa vän <3 Och ja, den här gången ska jag väl ändå stanna ett tag ;)
hold the beat
