Idag var det alltså jobbdags på Elmia! Kul med mycket folk :)
När jag hade slutat träffade jag mamma (som stod i en monter på dagens mässa tillsammans med andra från sitt företag) för att äta lunch. När vi hade gjort det tog vi oss en sväng runt i alla hallar och kikade lite, för jag har ju egentligen aldrig varit inne på någon av mässorna, jag har bara jobbat i entrén.
När vi kommer in i en av hallarna ser jag en stor skylt där det står "Italia" på, så jag förstår att det är där som de italienska företagen visar upp och presenterar sig. Jag drar med mig mamma åt det hållet och väldigt fort får jag syn på en kvinna som jag känner igen... Hon tittar mot mitt håll och ropar "Hej Ellen!".
Då kom jag ju på det... Det var Louises faster Monika (Monica?)! Hallå sammanträffande?! Jag och mamma gick fram, jag kramade om henne och frågade vad hon gjorde där ;) (Jag menar, hon bor ju på Sardinien!) Det visade sig att hon hade följt med ett företag dit för att hjälpa till med översättningen.
Jag blev verkligen paff. Louises faster var alltså med när Luca hämtade upp oss på stationen i Milano när jag och Louise kom dit i februari. Så jag träffade henne den kvällen, det var därför jag kände igen henne...

Tjaa, världen är allt bra liten ibland!